I figured out why some days feel like ages

jag pluggar pluggar pluggar. och sen pluggar jag lite till. cyklar ofta en mil om dagen. lagar linsgrytor och kokar gröt. äter middag på nationer med nya kompisar. fikar på gulligt café med en gammal. går på föreläsningar på kvällarna för att lyssna på gudrun schyman och för att höra JK samtala om sexköpslagen. springer förbi fotbollsplaner och skolor och lyckas hitta till stadsskogen. lyssnar på samma album om och om igen (islands & shores av deportees). saknar lexi. konstant. skypear med vänner från usa som nu är tillbaka i tyskland och det gör så ont tycker om dem så mycket. letar flygresor till münchen i januari för jag vill verkligen verkligen. skriver önskelistor och att göra-listor och att köpa-listor och hur många listor som helst. post-it är min nya bästa vän. kokar vatten i en vattenkokare som står på golvet och dricker te minst två gånger om dagen. älskar älskar studentlivet även fast det var länge sedan jag var såhär stressad. går upp halv tolv på natten och lagar morotssoppa för jag står inte ut med ångesten, att inte kunna andas. tittar på danska tv-serier och amerikanska indiefilmer. småpratar med korridorsgrannarna. glömmer bort tiden när jag sitter och pluggar för det är så KUL. läser rättsfall, läser kurslitteratur, läser vegetariska mattidningar. och så kinfolk. ibland. tänker mycket på hur mina värdbarn har det, men skickar väldigt sällan iväg ett mejl. jag vill inte ha några ord från deras föräldrar om hur deras skola är. jag vill träffa dem och prata med dem och spela monopol i lekrummet. gråter. skrattar. lever.

trots att det är väldigt mycket och trots att det finns så mycket och så många jag saknar trivs jag så bra och jag är så nöjd och det är så kul. nu har de vrålat här i flogsta vilket betyder att det är läggdags för min del. godnatt.